Dagens

• Doftolvonblommor på gång. I år kan jag räkna till åtta stycken! Då har den repat sig!
• Cleamtis Alpina knoppas. Väntar på de blåa klockorna.
• Friska, blanka och alldeles vårnya blad på honungsrosen.
• På mässan köpte jag tre sparrisplantor. Idag har de omsorgsfullt kommit i jorden. Ja, jag vet -det är ett tioårsprojekt. Minst.
• Lurade rabarber på väg upp. Så späda och ursprungsrosa.
• Körsbärsträdet knoppas. Min absoluta vårfavorit.
• Vitsippor från Rasta tittar fram. Hittade även en liten vitsippsgrupp bakom växthuset. Kanske att de trivs och sprider sig?
• Maffiga knoppar av bondpion. Snart i mörkt röda knytnävsstora blomställningar.

Har sått i grönsaksträdgården idag. Massor. Krattat slänten. Skolat plantor i växthuset. Rensat fröogräs i den gröna mattan. Och njutit. Så härligt ute idag!

/Catarina

Städdag

Idag har det varit städdag i vårt område. Vi har klippt sly, krattat och rensat ogräs. Gemensam fika och korvgrillning är också alltid trevligt, speciellt med sådana supergrannar som vi har.

Sedan eldade vi ris i tunnan och grävde om komposten. Ett ganska tungt arbete och lite inpyrd, det är nästan ofrånkomligt att bli. Det blåste en del och då får man ta det piano, även om man eldar i tunna. Elden flammar och det kan gå väldigt snabbt att något mer fjuttar på, om man inte är beredd.

Rosenbusken på framsidan fick sig därefter ett rejält klipp. De senaste dagarna har det hänt mycket i naturen. Björkarna har på ett kick fått musöron och då är det ju dags. Rosenklippardags. Min Prarie Dawn blommade fint förra året, men sedan blev den jätteskräpig och mycket kal nertill. Dessutom tycktes den vara drabbad av någon slags elak rosrost. Nu är busken ingen buske längre, men jag hoppas att den skjuter nya skott framöver och växer upp igen, till en betydligt mer tät och fin buske jämfört med innan.

Det har varit en varm och härlig vårdag och vi har varit ute precis hela dagen. Hoppas att långhelgen bjuder på fler dagar av samma sort!

/Catarina

Grönt!

Trenden är grön! Överallt kan man läsa att allt fler odlar. I morgontidningen finns bilagor, på nätet artiklar med tips och i TV och böcker lockar trendiga trädgårdsmästare med förföriska bilder och växter. Många verkar också ha upptäckt tjusningen med att odla sin trädgård och sedan äta upp den. Däribland jag själv. Förra säsongen var den första jag verkligen hade en ordentlig köksträdgård och den betalade sig många gånger om. Både i fägring och smak. Det är ju en ynnest att plocka färska primörer och sedan njuta av de aromrika grönsakerna.

Inför denna säsong finns förstås stora planer. Det som inte fungerade förra året tas bort, jag prövar nytt och utökar grödor som lyckades bra. På våren brukar jag ha svårt att hejda mig, då trädgårdshandeln utkommer med pinfärska odlingsböcker, men denna säsong har jag bara köpt en bok:

Grönt! av Karin Eliasson.

Den handlar just om den där tjusningen med grönsaker. Hon odlar främst i en trädgård i Spanien, men man får även följa med till svenska trädgårdar och lotter. Det är en bok i Alys Fowlers anda och då faller den ju mig på läppen. Lästips alltså, för den som står med grönsaksdrömmar!

/Catarina

Gödning

Äntligen har mina jätteverbena frön grott. I ärlighetens namn hade jag gett upp hoppet, men glassburken med frön fick stå kvar på fönsterbrädet. Tur var nog det, för vad är det inte som tittar upp i lådan? Några späda små skott minsann! Snart är det dags för skolning.

Idag har jag handlat ytterligare jord och gödsel. Denna gången satsade jag på kodynga. Det är ju en väldigt bra jordförbättrare. I planteringen på framsidan hann jag med att klippa perenner och gödsla. Sedan planterade jag en magnolia jag fick av Anna häromdagen. Nu hoppas jag att den tar sig. Om blomningen dyker upp nästa år, är jag mer än nöjd. Magnolior är ju skönheter av det stora slaget. Tusen tack, du schyssta kollega!

Mer än en timme, hann jag inte ägna åt trädgården idag, då det var fotbollsmatch på bortaplan, handling och tvätt på måste-schemat. I morgon roddar F med aktiviteter, så då kanske jag hinner lite mer. Om nu vädret behagar...
/Catarina

Pionfrossa

Idag var jag med Ryggskotten på mässan; Nordiska trädgårdar. Det var kul och inspirerande. Inte så många inspirationsträdgårdar dock, men desto mer sällskap och köptillfällen. Jag gjorde värsta pionfyndet! Köpte åtta plantor för 200kr! När jag kom hem, var jag förstås tvungen att snabbt plantera knölarna i lite jord. Nu kan jag riktigt visualisera min pionhäck!

En mässa väcker idéer och tankar. En het idé just nu, är att börja samla till en aurikelteater. Vilka skönheter! Dessutom lockas jag av den uppställda ordningen i en trappstegsvisning. Tål att funderas på, eller hur Anna?
/Catarina

Sträckläser

Det snöar igen. Dessutom går strömmen och denna gång gäller det inte bara vårt hus, utan hela området. I nästan två timmar är vi utan. Vad gör man då när man är van vid aktiviteter som är elberoende? Jo, tänder en brasa och läser vidare i boken, Niceville, som jag började med för några dagar sedan.

Sträckläser denna fascinerande historia om tre starka kvinnor i amerikanska södern på 60-talet. Att våga bryta mönster. Att våga trotsa societeten. Att stå upp för rättvisan och de mänskliga rättigheterna. Jag är som klistrad vid sidorna och bläddrar på i rask takt. Som tur är har jag några sidor kvar, av denna fantastiska läsupplevelse. Så är det alltid med en bra bok, man vill liksom inte att den ska ta slut någon gång. Men när den väl gör det, vet jag vad jag ska göra - se den filmatiserade varianten förstås!

/Catarina

Vårskötsel

Igår blåste det kallt och regnade. Trädgården fick inte så mycket som en minut. De skolade tomat- och gurkplantorna fann sig tillrätta i nya krukor inomhus.

Idag har jag varit nästan hela dagen i trädgården. På förmiddagen var det mulet och disigt, men inte kallt så jag stretade på. Det finns ju miljarder saker jag vill göra nu! Klippt perenner i planteringen mot planket hann jag med, städa i växthuset och gräva och flytta alla hysteriska koreanska anisisoper, som fullkomligt tagit över rondellplanteringen. Nu tänker jag mig en högrest häck av stekellockare i en odlingslåda vid lilla trädäcket. Det blir också en skön avskiljare mot grannen. I rondellen planterade jag bland annat skott från malva och martorn, som jag har haft i en låda i mitt omöjliga kaoshörn....

En tallrik fil med flingor och frukt utomhus, i lilla pergolan. Utan att frysa! En perfekt lunch för en, som inte kan slita sig från trädgården.

Ja, kaoshörnet var det, ja. Jag har funderat. Många gånger ska tilläggas, men det blir aldrig riktigt bra och jag vet varför. Som en hård kompakt massa har de gaddat ihop sig, myntans rötter. De finns överallt och kväver restan. Halva dagen ägnade jag mig åt att försöka utrota dessa. Troligtvis har jag inte lyckats, men ändå. Det måste bli bättre! Systematiskt har jag grävt och plockat ur alla rotstumpar, lagt i svarta plastsäckar som sedan ska förvisas till återvinningscentralen.

En planteringslåda plockade jag bort, för jag har andra planer nu. Detta är ju min örtagård och även om den just nu inte gör skäl för namnet, så finns det kanske potential trots allt.

Ser ni? Visst är det ett silverpäron? Just nu bara en röd pinne, men den ska förvandlas till min pärondröm. Jag har sökt i Zetas register och hittat min sort. I vår får det helt enkelt bli ett trevligt besök dit. I lådan ska jag fylla på med ytterligare jord(hur jag än bär mig åt måste jag alltid köpa mer jord och det trots att jag återanvänder ganska mycket från komposten) och tokplantera olika luktärtssorter. De kan sedan få välla upp mot yttersidan av köksträdgårdens nät. Vore inte det luvlä?

Det är många planer nu. Jag hoppas jag hinner förverkliga hälften.

/Catarina

Köksträdgården

I påskriset har vita körsbärsblommor slagit ut. Det är skirt och vackert!
I köksträdgården har jag börjat vårbruket, trots kyla och blåst. Rensat gamla stjälkar och fröställningar samt grävt om jorden. Vintersallaten som fortfarande är grön hade jag inte mage att ta bort, men den lär väl ryka snart, om den inte går att mumsa i sig.

Inspirerad av Alys, en av mina trädgårdsförebilder, hoppas jag på varmare väder i veckan, så att jag kan njuta av att vara ute i trädgården.
/Catarina

Påskafton

Traditionsenlig påsk i Roslagen. Soligt väder, men kyliga vindar. Vackert. Blåsippor niger i skogsbrynet och med värmeelement på, sover vi gott i kojan. Inte ett fiskhugg, trots en del tappra försök. Knytis på buffébordet, ger väldigt mätta magar och trevligt sällskap är lika med en mysig påskhelg.
/Catarina

Långfredag

Sovmorgon är berättigat, när vädret är vinterlikt en långfredagsmorgon. Påskriset har slagit ut, men det är precis så mycket vår vi får just nu. F och jag har löptränat tillsammans och det var riktigt trevligt. Sedan har vi handlat och städat. Vad snabbt och smidigt allting går när man hjälps åt! En riktigt lugn och skön långfredag. Till kvällen är lammsteken på gång och när D kommer hem från fotbollsträningen ska vi bara njuta av en familjekväll hemma.
/Catarina

Brasa

Idag snöar det igen. Då tullar vi på vedförrådet och tänder en värmande brasa.

/Catarina

Vårlyrik

Ja visst gör det ont när knoppar brister.

Varför skulle annars våren tveka?

Varför skulle all vår heta längtan

bindas i det frusna bitterbleka?

Jag har sett de torra fröna
gro till slut.
Jag har sett det ljusa gröna
vecklas ut.
(Karin Boye, Ja visst gör det ont och Jag vill möta...)

Syrén, doftolvon och snödroppe. Alla på G hemma i trädgården. April är här och snart exploderar det ljusa gröna. Fastän det är så svårt att tro.

/C

Aprilväder

Aprilväder kan tolkas på många sätt. Antingen lyser vårsolen, fåglarna sjunger och man tänker att nu är det dags med vårstöket och allting vad det innebär eller så vräker snön ner och det vita täcket landar mjukt, blir liggande kvar och vårtankarna är så bortblåsta, såsom om de nästan aldrig existerat.

Idag är marken vit igen och att kura inne känns som det självklara. Mellan sonens hockeymatcher i hemmahallen kan man dock alltid observera en liten planta eller två. Gurkfrön har grott och friska och starka tittar de förvånade upp.
Nä, låt er inte luras. Det är faktiskt vår, så det så!
/Catarina

Vårjogg och frösådd

Japp. Nu är man på gång igen. Att springa i vårluften är härligt. Skulle vara bra med tre pass i veckan, men är realist och vet att det troligtvis bara finns tillfälle till två. Jag får köra lite längre pass i stället, helt enkelt.
Idag har också tomater- och gurkfrön kommit i jorden. Fyra ynka gurkfrön innehöll påsen och med en grobarhet på ca 70% antar jag att det max blir tre plantor. Det är skruttigt tycker jag. Det verkar som om det snålas på fröerna nuförtiden. Förr var det minsann betydligt fler antal frön i påsarna. Fortsätter det så här, lönar det sig snart att köpa sticklingar istället. Det vore synd tycker jag, då själva odlandet från frö till utvecklad planta, är halva nöjet.
/Catarina

Det knoppas

Bland tonvis av tallbarr finns det växtkraft uppåt. Sprängfyllda pionknoppar tittar rodnande upp i planteringen. Bara de inte är för tidiga, tänker jag, och bäddar varsamt in dem i barrtäcket igen.
/Catarina

Vår inne och ute

Pärlhyacinternas klockor hänger blåa på rad. På köksbordet spretar en kruka, som skvallrar om vår.

Ute sitter grodan och ler i vårsolen. Pensépupillerna blinkar gula, bland vita och sammetslila kronblad. Penséer är väl vår, om något? Fastän det bara är mars!

/Catarina

Silverpärondröm

Idag har jag handlat fröer till grönsaksträdgården. Vad svårt det är att välja. Jag lusläser på fröpåsarnas baksida. Det ska vara gurksorter med enbart honblommor till exempel och så ska tomaterna vara olika stora och gärna någon av strimmig sort. Jag ska dock vänta lite till, innan jag börjar förkultivera. Hellre korta och kraftiga plantor, än långa och rangliga.

Av en händelse råkade jag sedan hamna framför TV8:as Trädgårdstoppen. Ett riktigt trevligt program och jag hade turen att få följa med, både hem till Sanna Töringe och Ulla Molin. I Sannas trädgård växte ett silverpäron och det är ju en dröm sedan länge. Bilden ovan är från trädgården Lytes Cary Manor i England, där ett fantastiskt silverpäron växer. Man brukar kalla trädet för nordens olivträd, eftersom det är härdigt här uppe i norr.

Var någonstans i min lilla trädgård, kan jag rymma ett litet silverpäron? Tänk er med en matta av timjan, lavendel och salvia under! Det skulle kanske även vara lite i Ulla Molins anda.

I mappen på datorn från Lytes Cary Manor, hittar jag även denna underbara bild. En pionvallmo. Alldeles oerhört vacker. Den måste jag förstås försöka söka efter också!
/Catarina

Köket efter

Så här ser vårt kök ut idag. Ljust och fräscht, skulle man kanske kunna drista sig till att säga. Vi känner oss väldigt nöjda med helhetsintrycket och känslan, för det är svårt att ta beslut i alla val som måste göras vid en köksrenovering. Man kan ju bara visionera hur materiel, design, färg, struktur, möblering osv ter sig i verkligheten.

Vi valde en öppen lösning för allt vardagsporslin, som används nästan dagligen. Vi ville skapa en öppnare känsla i köket och tar man bort överskåp, får man det på köpet. Jag gillar industristil med lantlig vintage-touche och då är öppna hyllor ett sätt att jobba med stilen.

Spisen är kökets smycke och äntligen har vi blivit av med det åbäkiga hörnet. Det har varit en lång historia att få ugnen att fungera korrekt, men det löste sig tillslut efter några reparationer, då den första elektrikern hade kopplat fel. Att laga mat med induktion är verkligen toppen. Vad snabbt allting går! F har också ordnat med diverse upphängningsanordningar, för att få köket arbetsvänligt och ombonat.

På kyl- och frysväggen har vi maximerat med skåp och självklart utnyttjar vi utrymmet ända upp till taket. Mikron är förstås inbyggd och det frigör härlig bänkyta. Vi är också väldigt nöjda med bänkskivan, som har lite känsla av betong.

Matgruppen står på samma plats som förut. Soffan är ommålad, men stolar och bord är de samma. Vi har långtgående planer på att införskaffa ett nytt matbord, men än så länge har vi inte funnit det vi vill ha. Det ljusa golvet bidrar till den luftigare känslan.

Över soffan hänger nu en tavelgrupp, för att rama in matplatsen. I mitten hänger min absoluta favorittavla, den med hästen, målad av Gisela Linder. Hennes tavlor är magiska på något sätt, tycker jag. Ljuset, färgerna och de smått naiva motiven, för tankarna till sagans värld.

Sammantaget kan både F och jag säga att köket blev precis så, som vi hade visioner om innan, trots att vi båda har kompromissat en del på våra olika krav.

Vi har en tanke om att göra en lite bredare blombänk till pelargonerna i burspråket och kanske en egensnickrad hylla till kokböcker, men annars kan vi säga att det är färdigt. Väldigt nöjda är vi minsann. Absolut. I allra högsta grad.

/Catarina

Köket före

Så här såg vårt kök ut före renoveringen. Vi flyttade in i vårt hus för 16 år sedan. Då var köket modernt, men jag har aldrig riktigt gillat stilen t ex tycker jag inte om träslaget bok.

Att inte ha skåp ända upp till tak, är inte heller så praktiskt. Vi hade dessutom någon slags list ovan skåpen, som inte gick att göra ren. Spisen stod i hörnet och för att nå hyllan bakom var man tvungen att häva sig in bland kokande grytor. På den lilla bänkytan stod en stor mikro och tog plats. På denna bild är kyl och frys våra nuvarande, då de gamla gick sönder förra hösten och vi var tvungna att byta ut dem redan då.

F har stundtals hävdat att detta är en lyxrenovering. Ja, så till vida att vårt gamla kök var brukligt, det gick ju att arbeta och laga mat där. Men estetiskt och fräscht nja.... nog var det slitet alltid. Tittade man lite närmare såg man tydligt slitaget av 16 års matlagning. Jag tror också att småbarnstiden nötte rejält. L kan ju fortfarande vara lite kladdig, men oftast går det ju att torka av.

Bakom matplatsen satt hyllor och skåp på väggen. Satt man i soffan fanns det stor risk för en smäll i huvudet. Möblerna har dock fått följa med till det nyrenoverade köket, om än något uppfräschade.

/Catarina

Designträff

Bilden är från Linnéträdgården i Uppsala.

Ikväll har Ryggskotten designträff hemma i mitt nya kök. Jag drömmer mest om köksträdgåren, men även efter annan fägring förstås. Våren är i antågande, men än så länge är allt ute så murrigt och brunt. Några gröna lökstjälkar kan jag skönja, men det dröjer nog ett tag till. Planera går dock alltid och att inspireras av fina bilder och Alys Fowler. Det lär bli en trevlig kväll, det är så säkert.
/Catarina

Frön i jorden

Idag har vårens odlingssäsong startat. För några veckor sedan inhandlade jag årets första fröpåse. Det är en favorit med lång utvecklingstid: Jätteverbena.

Så idag har jag omsorgsfullt försökt så glest, vilket är lättare sagt än gjort, vad gäller jätteverbenan. Jag hittade även en öppnad påse med lejongap, förövrigt en annan av mina favoriter, från förra säsongen. Den kanske är lite tidigt att så nu, men jag kunde förstås inte hålla mig.

På fredag har trädgårdsföreningen Ryggskotten designträff. Då planeras upplägg för att förverkliga visioner. Till dess ska jag fundera över köksträdgården. Vilka gröna godsaker ska jag satsa på i år? Sedan ska jag även fnula på sommarblommorna med hänsyn till kombinationer, färger, blomningstid, växtplats och höjd. Kommer jag inte fram till något i veckan, har säkert Ryggskotten massor av förslag!

/Catarina

Första vårstädning

Vet du, Anna? Idag har vi sysslat med liknande aktiviteter! Jag måste förstås också skriva en rad. Nu när odlingsnerven rycker, blir man lycklig av lite vårväder.

Eftersom hela vår carport har sett ut som en skrothög under några veckors tid, var det en självklar uppgift idag. Allt materiel från köksrenoveringen forslades till tippen av F med hjälp av farfar L.

Med hyrt släp blev det också en sväng ut till Berga, för att hämta lite ved (vi fyller på lagret till nästa vinter och för en gångs skull är vi ganska tidigt ute, kluven och klar bör den vara innan midsommar, för att den ska hinna torka ordentligt). Veden innebär förstås en hel del arbete, men man kan ta det lite eftersom nu när vi har en egen vedklyv. F sågade upp lämpliga stumpar och vi klöv en del och staplade i vedförrådet på baksidan.

Att sopa och städa upp i carporten kändes bra och nu ser framsidan ganska proper ut. Sedan kunde jag inte hålla mig från en krattomgång på baksidan. I köksträdgården sken solen, där både vintersallat och mangold stretar på. Nu börjar planerna smidas för denna odlingssäsong och jag är väldigt sugen på att få börja förkultivera några små frön. I växthuset kändes det nästan varmt, men jag tror att det var en inbillning. Några kvarglömda druvor dinglade torra på en vinstock och en inbjudande stol erbjöd en stunds kontemplering.

I trädgården spanade jag vårtecken och hittade några, bland annat lökar som är på väg upp, kärleksörten som vaknat och alla kvittrande fåglar som sjunger vårtoner. Nu går vi mot ljusare tider!
/Catarina

Vårbruk

Äntligen är våren här! Nu kunde vi inte hålla oss längre utan sekatörer och räfsor åkte fram ur förrådet. Två rabatter har vi hunnit med så här långt. Under fjolårslöv och vissna blomställningar har trädgården sakta börjat vakna till liv igen.
/Anna

Den njutbara trädgården

Vi trädgårdstomtar har ju sedan innan förlorat oss i Alys Fowlers vackra trädgårdsböcker. Nu har SVT köpt in en programserie, Den njutbara trädgården, där vi tittare får följa Alys arbete med sin trädgård. Första avsnittet finns tillgängligt ytterligare några dagar. Skynda att titta!

http://svtplay.se/t/176406/den_njutbara_tradgarden

/Anna

Lite uppdatering

Här rusar tiden i racerfart; veckor går, prinsessor ser första morgonljuset och i köket växer detaljerna fram. F har jobbat vidare i köket med knivställ och upphängning för köksredskap. Den förstnämnda ska vara en Anders Petter, medan upphängningsanordningen är i äkta F-design. Han har klurat på materiel och fästen, tydligen är det av vikt att allt sitter med endast en skruv i varje ände. Arbetsvänligt och snyggt tycker jag. Vi har som ambition att uppdatera både knivar och diverse redskap så småningom.

I Trosa köpte jag en tavla, som jag hoppas ska komma upp bakom kökssoffan, då målaren varit här. Idag har plusgraderna stigit rejält och solen har tittat fram och kittlat vårkänslorna. Det är inte konstigt att längtan efter köksträdgården börjar göra sig påmind.

Annars har vi mest arbetat denna vecka, ganska tokmycket om jag ska vara ärlig, men idag har vi hunnit med att uträtta några ärenden och kollat av alla utrustningar. Hjälp, vad många de börjar bli! Numera räcker inte bara slalomskidor, utan det ska vara snowboard, telis och längd också! Fast när jag tänker efter, ser jag positivt på saken.
/Catarina

Trosa

Jag befinner mig i en galet stressad period just nu. Vad passar väl då inte bättre, än ett avkopplande besök en bit hemifrån?

Min syster fyllde jämt i höstas och då fick hon en övernattning med Spa, på Trosa Stadshotell från mig. Tanken var förstås att vi skulle åka tillsammans och nu i fredags blev det äntligen av. Vi njöt av afternoon-tea, spa med varm källa, aromrum och ångbastu, en utsökt trerättersmiddag, god hotellfrukost och en förmiddag på "stan" i Trosa. Det var oerhört skönt att få komma ifrån och bara vara. Trosa är ju en sommarstad med sina pittoreska bygator och sin mysiga småbåtshamn. Så här på vintern var det betydligt lugnare, men fortfarande väldigt trevligt.

Sedan måste jag bara kommentera två av bilderna ovan. Ser ni duvorna som sitter och ruggar upp sig under takfoten? Jag undrar om det var något duvslag någonstans eller om de bara funnit en fristad i kylan? Sedan kunde jag inte låta bli att fota det lindblomsgröna huset. Vad tror ni? Är det fönstret som är snett eller är det fasaden? Charmigt iallafall, tycker jag.

Nu stundar nästa hysteriska vecka. F och jag har till och med schemalagt disk och gjort middagar i förväg. Fastän något lockande väntar verkligen i slutet av veckan. Det ser vi fram emot, när vi skyndar vidare i ekorrhjulet.
/Catarina

Köket igen

Det går framåt! Denna vecka har det varit galet mycket att göra, då det varit NP(nationella prov)-vecka i svenska, så jag har helt enkelt inte hunnit skrivit en rad här.

I torsdags kom kakel och fog på plats och i fredags var det full rulle med diverse hantverkare här. Då monterades det hyllor och elektrikern och rörisen gjorde sitt. Lite saknas dock fortfarande plus att det har uppstått problem med ugnen. Några täcklister, en skåpslucka och ett nytt hyllplan väntar vi på. Målaren hoppas vi också dyker upp nästa vecka.

Idag har jag städat och städat och städat. Plockat in saker i skåp och hyllor och torkat, röjt och rensat upp i vardagsrummet. Det tog hela dagen. När jag skulle sätta på ugnen, för att laga middag, luktade det konstigt bränt och jordfelsbrytaren slog av. Nu undrar jag förstås: är det fel på ugnen eller har det blivit något elfel någonstans?

Efter det, hamnade jag i ett riktigt oflyt. Jag upptäckte att det droppar från röret under vasken, då diskmaskinen går. Nu ska ju rörisen komma igen på måndag, så jag får väl se till att torka tills dess. Sedan hade tvättmaskinen stannat med indikationen att det är stopp i vattenpumpen. Jag har startat om på flera sätt, men får det inte att funka. Då tänkte jag att jag tar en paus vid datorn och vad händer? Det trådlösa nätverket har lagt ner, det matchar inte längre inställningarna på datorn. Jag gissar att jag måste installera om allt och fabriksstarta routern igen(detta hände för inte så länge sedan) och då behöver jag lite hjälp från supporten. Jag ringer, men vad trodde jag? Inte jobbar väl någon tekniker klockan sju en lördagskväll? Med sladd kan man ju alltid koppla upp sig, så nu ringlar en lång, vit från förrådet under trappan genom hela vardagsrummet. Supporten lär få ett samtal i morgon, var så säker. Det som är mest typiskt med alla dessa strul, är att Fredrik är bortrest. Det slår aldrig fel, alltid är det något tekniskt att fixa, bara för att jag är hälften så bra, på allt sånt där.

Nu låter det nästan som om jag är lite deppad. Grundkänslan är dock en annan. Känner mig väldigt nöjd med stilen och känslan i vårt nya kök! Några små, strulputtesaker får inte stå i vägen. Allt går att lösa på ett eller annat sätt, eller hur?
/Catarina

Vinterträdgård

Snön glittrar i februarisolen. Torrt och kallt. Trädgården slumrar sött under det vita täcket. Några är dock vakna fortfarande. En frusen liten katt har trippat på lätta tassar ner mot förrådet och i mina hemmagjorda fågelholkar har två blåmesfamiljer flyttat in.

Äntligen är vintern här på riktigt.

/Catarina

Veckoslut igen

Nu har kylan bitit sig fast. Små, frysta flingor dalar och långkalsoner är ett måste. Termometern visar tvåsiffrigt på minussidan. Nu gäller det att hämta in ved, för att kunna njuta av en värmande brasa.

Köksrenoveringen står lite still. Några felleveranser: en täcksida i grått, en saknad lucka, en täcklist mot tak och en för lång bänkskiva. Snickaren är en pärla, fixar och försöker lösa, men mot uteblivet materiel finns inte så mycket att göra. Utom att vänta, förstås.

Bänkskivan, som vi lurat lite på; "Är den för sandig i nyansen?", visar sig vara alldeles perfekt. Betong-substitut i allra högsta grad, speciellt strukturen. Vilken tur att vi litade på tipset från köksplaneraren! Nästa vecka på onsdag, kommer kakelsättaren. Vi har plockat fram tre plattor och provat lite. Det lutar åt ljusgrå fog.

Det provisoriska köket är just bara provisoriskt. Mycket slaskmat har det blivit och det var länge sedan jag hade en sån längtan efter att städa. Vardagsrummet är ganska kaosartat. Frukostkaffe i termos piggar upp i röran.

Ett paket ligger och väntar, tillsammans med ett större i bagageluckan. I morgon ska vi iväg och fira familjen W:s bästa L. Då hoppas jag att brorsan dyker upp. Jag har massor av frågor att ställa. Han och S har nämligen precis köpt en lägenhet på Gärdet och hämtat hem en liten hund.

/Catarina