L tjatar om husdjur. Nej, det får inte vara en fisk. Det viktigaste kriteriet är att man kan gosa med djuret, alternativt att den kan flyga. Kan den flyga har L stora planer på att lära den flygande att göra uppdrag av olika slag. För några veckor sedan, när L fyllde år, önskade han sig en brevduva. (Jag tror bestämt att detta är en stark influens av Harry Potter feber. Vem vill inte ha en vit pärluggla som kommer med meddelanden?)
Med familjens logistik inser vi med vuxna hjärnor att husdjur av gosig karaktär inte skulle få ett bra liv hos oss dvs vi får hålla till godo med dammråttorna. Men i ett försök att medla lite på halva vägen, tänkte vi i alla fall att vi kunde sätta upp en fågelmatare utanför köksfönstret. Visserligen inga fåglar att gosa med och inte heller några att utföra uppdrag med. Dock djur att beskåda. Inte husdjur, men trädgårdsdjur i alla fall.
Vi läste på lite om vilken typ av matare och fröblandning vi skulle ha för att locka de gäster vi vill smygkolla på. Frukt, nötter och frön blev det i en temporär, plastig variant från början, innan vi inhandlat en riktigt snygg.
Vad händer?
På eftermiddagen då fågelmataren sattes upp fanns inte en enda fågel i sikte. Morgonen efter var fågelmataren spårlöst försvunnen. Vad i hela friden kan ha hänt? Är det familjen kråka som tagit med sig alla sina släktingar och flugit iväg med hela rasket eller är det ekorrfamiljen som bunkrat inför vintern? Detektivarbetet fortgår än.
Nu måste vi köpa en mer ordentlig fågelmatare.Vi ska ju spana på de små flygande varelserna från frukostbordet på morgnarna!
/Catarina
