Gurkörten blommar. Alltid lika troget. Med ludna stjälkar och isblåa blommor. Trots att jag sedan flera år tillbaka, aldrig sår ett enda gurkörtsfrö. Men trivs man, så trivs man. Då frösår man sig friskt. Välkommen du vackra gurkört, så länge som du inte tar över eller kväver andra.
/Catarina
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar