Jag har alltid gillat humlor, deras meditativa surrande är ett av de somrigaste ljuden jag kan tänka mig och de ser så härligt otympliga ut när de flyger omkring.
Igår, när vi vände komposterna, grävde vi rakt på ett humlebo. Det blev ett argt surrade utan dess like. Nere i komposten fanns en massa humlor i olika utvecklingsstadier och en jättestor humla som måste ha varit drottningen. Det var facinerande att titta på dem på nära håll även om det inte kunde bli några långvariga studier på grund av den arga svärm humlor som kretsade omkring.
Jag fick lite dåligt samvete för att vi förstört dersa bo så när komposten var vänd la jag tillbaka drottningen, så många ägg jag hittade och de nykläckta humlorna igen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar