Midsommarljus

Det är något alldeles magiskt med de ljusa junikvällarna. I den vita rabatten verkar prästkragarna, vitpyttorna och randgräset nästan vara självlysande.

/Anna

Hortentiarabatten

Ända sedan förra sommarens resa till Wales, där hortentiabuskarna frodades, har jag velat plantera några buskar i min egen trädgård. Den fula remsan, mellan det ena grönsakslandet och grannens staket borde vara en bra plats av flera skäl. Dels ligger den i skugga den största delen av dagen och jorden är tung och fukthållande, dels är det en del av trädgården som är klart eftersatt vad gäller gräsklippning och allmän omvårdnad. Sommarvattenledningen går in här och jorden är full av stenar och pinnar som fastnar i gräsklipparen.

En hel dags grävande, nio skotkärror gräs och lera ner till komposten, x antal svordomar över envisa rötter, en massa täckbark och fem hortensior senare ser platsen lite annorlunda ut. Just nu ser buskarna ganska pyttiga ut, men flera av dem verkar skjuta skott redan i år, så förhoppningsvis pluffar de till sig redan till nästa sommar. I slänten upp mot staketet i bakgrunden ska vi göra ett trädäck. Under lönnen är det skugga mest hela dagen och planen är att ha en hammock där.

/Anna

Växtkraft

Tomater och gurkor växer så att det knakar. Snart är det dags att gödselvattna. Fortfarande står flertalet växter kvar i växthuset, i väntan på utplantering. Idag har några jätteverbenor kommit i jorden, men annars ligger jag långt efter i trädgårdsarbetet.

Salladen smakar utmärkt i allafall och sockerärtorna är på gång. I veckan har jag satsat på innestädning och att åter se botten i tvättkorgen. Nog så tillfredställande. Jag klurar också på hur vår uteplats på balkongen kan förändras. Varför sitter vi aldrig där? Varför känns det inte lockande och mysigt? En soffa och sköna stolar, kanske lite av en loungekänsla, vore nog något. Eventuellt har jag fått en idé, som kanske kan förverkligas nästa vecka.

Annars innebär en semesterstart också en känsla av att ha blivit nedslagen av något, sådär totalt knockad. Tröttheten sköljer över och man behöver några dagar att landa i ledigheten. Att få lite ursprungsenergi igen, för att orka göra allt det där man egentligen vill. Att komma igen genom att inte göra någonting alls. Eller varför inte genom att långsamt bläddra i morgontidningen och förstrött läsa någon rad här och där. Kanske ta en spontanfika med grannen eller att faktiskt hinna komma tidigare till killarnas fotbollsskola, för att de så gärna vill att jag ska se dem in action.

Of course, absolut, självklart. Nästa vecka hoppas jag att jag har mer driv. Lite mer kraft att göra trevliga saker här hemma.

Glad midsommar!

Catarina

Eftersatt

Trädgården är eftersatt. Det hindrar dock inte blomsterprakten. Ett fång blomster idag; bondpion, midsommarblomster, näva, schersmin, paradisblomster, nepeta, blåklint, clematis, silverax och daggkåpa.

Jag borde rensa upp, klippa, luka, binda upp, så och vattna. Väntar istället på varmare sommarväder. Hoppas. I morgon kanske?
/Catarina

Everything will be alright in the end

Ute öser regnet ner och det finns alltid en smitväg från hushållsarbetet. I kväll ska vi, AK, JK and CK åter resa österut till det färgstarka Indien. På bioduken alltså. Hotel Marigold eller kanske att hotellets namn var The White Klove?

Vi har fantastiska och nästan overkliga minnen från vår skolutbytesresa till New Dehli förra våren. Ibland förundras vi över att vi faktiskt kom helskinnade hem, men som sagt:

Everything will be alright in the end.......

/CK

Sparris

På mässan i våras köpte jag tre sparrisplantor. De kom ner i jorden i början av maj och sedan dess har spensliga små utskott strävat uppåt. När de började växa kupade jag en del, men efter några veckor lät jag plantorna växa fritt. Alla tre har överlevt, men de är spinkiga rackare allihop. Jag vet, det är ett tioårsprojekt och jag får glädjas över att de har klarat denna kalla vår och inte gett upp innan projektet ens har börjat.

/Catarina

Kvällsplantering

Eftersom gurkplantorna strök med för några veckor sedan, har jag idag fixat tre nya. Sedan kunde jag inte motstå att även inhandla tre plantor jättevädd. Högresta, ljust gula hoppas jag att de ska påminna om England. Funderar på att plantera dem mot det mörkröda planket. Där växer nu malvor, som tyvärr hela tiden blir uppätna av de fyrbenta marodörerna som härjar i trädgården nattetid.

Vitpyttor och den underbaraste vallmon Drama Queen fick åka med hem från Anna. De hittade sitt nya hem i den runda planteringen bredvid växthuset.

Daggkåpehäcken har halvdött och vad hände med alliumbollarna? Vid ena kanten är det nästan som visionen, men mot hörnan är det glest av båda sorterna. Bästa Anna grävde upp några daggkåpor i sin trädgård som jag fick, så nu i afton har jag även petat ner dem.

D hjälpte till att vattna, så nu är det bara att vänta och se.

/Catarina

Ryggskottsträff

Så här en ledig nationaldag passar jag på att visa några bilder från den senaste Ryggskottsträffen för några veckor sedan. A:s uppfart kantades av snårig kirs och området var alldeles för hopplöst för att orka ta tag i själv. Vattenslangen låg ute och rann för att luckra upp jorden och sedan var det bara att kavla upp ärmarna och hugga i. Vi grävde bort kirs och rensade rötter, stoppade ner allt i svarta sopsäckar för bortforsling till återvinningscentralen. När grävjobbet var klart bredde vi ut en tjock markduk och sedan öste vi på med barkmull.

Voilá! En betydligt mer prydlig och välkomnande uppfart. Helt plötsligt kom den fina lyktan fram, den såg man inte förut ibland allt ogräs. Nu håller vi alla tummar vi kan för att uppfarten förblir som ovan och att inte kirsen tar över igen.

Egentligen skulle Ryggskotten haft arbetsträff hos Anna i lördags, men vädergudarna ville annat. Din hortensiahäck, Anna, hoppas jag blir verklig ändå. Tänk, så snyggt det vore!

/Catarina

Tillbakablick

Så trodde man att sommaren hade kommit! Varmt som tusan ute och härligt ljus inne. Att njuta av årstiden är dock något man inte hinner med. Galet mycket på jobbet (känns som om det är en repris...). Maj månad, som vanligt med alla möjliga avslutningar och sammankomster och till det hundratals timmar med bedömningar och skriftliga kommentarer i otalet omdömen. Vad hände med vårt huvuduppdrag, det som handlar om undervisning?

Snart var dock sommaren som bortblåst och ja, då kändes det bättre att jobba över. Kallaste starten i juni på många år och ett evigt strilande och störtande regn. En snabb vända på stan trodde jag skulle muntra upp, men filmen Wuthering Heights lättade inte direkt upp stämningen. Nog för att jag är en inbiten nörd i genren, men hur deppigt kan det bli?
En god olivolja är dock aldrig fel, speciellt inte en i en vacker plåtburk med en koltrast på.

På nätterna smyger rådjuren omkring och mumsar diverse godsaker i trädgården. Kärleksörten är baräten och det är nog bara att gräva upp den, för vem vill odla saker som bara blir förstörda? Dessutom har kylan tagit kål på gurkplantorna i växthuset och i landet slokar sockerärtorna efter dagar av skyfall och blåst. Hallå! Sommaren, vart tog du vägen?

Ute hänger tvätten kvar och nej, den har inte torkat idag heller....

Ett regnigt dygn på cykel, vandring och övernattning i tält kan dock få en att inse att man ska vara tacksam över det man har. Tänk vad skönt att få duscha varmt, njuta av en god natts sömn i en mjuk och skön säng och inte behöva vara blöt och frysa vid frukosten. Nej, nu kan det bara bli bättre. Solen, sommarlovet och semestern - snart, snart...håll ut!

/Catarina

Dataproblem

Har problem med att ladda in bilder i datorn. Usb-portarna strular bland annat. Har avinstallerat och fixat nya drivrutiner, men icke. Det är inget kul att skriva inlägg utan bilder och ska bilderna in, måste jag först tanka över dem via sonens dator. Det tar på tok för mycket tid, för att hinna, i dessa slutspurtstider på jobbet.
Återkommer.
/C

Långhelg i sommarhuset

En nybyggd altan måste firas! Då passar en flaska svensk champagne.

Gullvivorna lyser i kapp i gräset. Vårligt och glatt!

Altanen är på väg runt vår lilla koja. Räcke är uppsatt runt platsen vid matbordet. Nedan står nu tre små krusbärsträd och ramar in, i lagom höjd för barnen att plocka.

Snickeri, snickera! Voilá, en trappa ner från långsidan. I slänten har vi krattat och krattat. Mycket jord att jämna ut, innan gräset ska sås igen.

Äntligen får man plantera! I altanen finns en inbyggd låda och bakom står tre krukor med luktärtor, krasse och squash. Troligtvis blir det fler planteringslådor nedan trädäcket och gärna med sådant som går att äta.

I altanlådan växer nu mest kryddor, men en och annan sättlök har också petats ner tillsammans med en näve ringblomsfrön.

I Roslagen finns lugnet. Man kan riktigt höra tystnaden och tidigt om morgonen vaknar man av att den bryts, av fågelkvitter utan like. Vårvinden susar fridfullt i trädkronorna och marken bäddas in av ett vitsippstäcke.

På landet, i kojan, lurar inte stressen bakom nästa hörn och det är lätt att glömma alla måsten. Avkopplande och välbehövligt! Vi längtar redan till nästa gång!

/Catarina

Akantus

Nu har jag planterat en Agantus i min trädgård. Jag har sett blomman stoltsera i flera engelska trädgårdar och tänkt att även jag måste införskaffa en. Under antiken och renässensen var Akantus ett vanligt bladornament. Det kan man förstå, då bladverket är friskt med tjocka, flikiga blad. Men jag hoppas förstås mest på de högresta blommorna!

/Catarina

Pionhäck

Nu har de fått komma ner i jorden. Mina pionplantor som jag köpte för en spottstyver på mässan. Hoppas att de tar sig. Jag tycker våren har tvekat länge nu. Det är fortfarande kyliga vindar. Men visst kan ni skönja pionhäcken?
Sedan ska sommarblommor fylla upp den bara jorden emellan. Nice, eller hur?
/Catarina

Blommor

Körsbärsträden dignar av blommor. Det japanska på framsidan med rosa servettblommor. Fruktansvärt vackra.

På baksidan har trädet klätt sig i snövita blommor och på de hängande grenarna sitter blåmesen och sjunger. Han bor i den hemmagjorda holken bakom växthuset.

Våren är förhoppningsvis här på riktigt!
/Catarina

Potting shed

 Efter att ha hänförts av det fantastiska planteringsskjulet som innehas av Monty Don, programledaren för det brittiska trädgårdsprogrammet Året i trädgården, föddes en längtan att själv få ha ett ställe att förvara krukor och jord där redskapen kan samlas i väntan på att användas och där jag, utan att det gör något, kan spilla med jord och fixa och trixa i planteringstider.
Vårt kallförråd, där en allsköns bråte samsades med trädgårdsmaskiner och diverse "bra-att -ha- grejer" verkade lämpligt för en liten make over.
I söndags hjälptes min sambo och jag åt att röja ut skräp, flytta hyllor och sätta in en laminatskiva att ha som arbetsbänk.

Så här såg det ut före vår röjning...

och ett gäng timmar såg det ut så här!

Jag är supernöjd över att ha plats för alla mina grejer och en rejäl yta att hålla på att så och plantera om på!

/Anna

Vår bästa tid är nu?

Kan det vara så att det här är den allra bästa tiden på året? När jag och några grannar satt ute i solen och fikade i helgen enades vi om att det nog är så: snön och tjälen är borta, när vårsolen tittar fram är det varmt och skönt, kvällarna är ljusa, myggorna lyser med sin frånvaro och överallt spirar det och växer som tusan.
Tyvärr kan nätterna fortfarande innebära nattfrost och när solen går i moln och vinden viner kan det fortfarande kännas som att vintern biter sig kvar, men vem har sagt att man kan få allt?
/Anna

Dirty Dancing

När filmen Dirty Dancing kom i slutet av 80-talet skapade den en masshysteri hos många tonårstjejer. Vi såg klassgränserna mötas i den omöjliga kärleken mellan läkardottern "Baby" (Frances) och dansläraren Johonny Castle. Jag vet inte hur många gånger syrran och jag såg denna film. Replikerna sitter fortfarande som ett smäck och i låtarna kan jag varenda liten textrad.

Ikväll ska storyn återupplevas igen. F och jag ska se musikalen på Chinateatern. Den hade premiär i februari och fick då många lovande ord från kritikerna. För mig spelar nog detta inte så stor roll. För mig är den en fläkt från min tonårstid. Jag lär sjunga med och kommer att ha svårt att sitta still i salongen.

Catarina

Sköna maj

Sköna maj är här. På vår lilla återvändsgata bor dryga tiotalet ungar. En sådan här helg, med härligt vårväder är det bullerbykänsla. Barnen är ute och leker och leker, oavsett ålder. Det byggs kojor och hopp, klättras i träd, spelas fotboll och cyklas. När det är dags att gå in på kvällen måste vi föräldrar komma överens om en gemensam tid, annars är det stört omöjligt att locka in sina telingar. Vi ser det verkligen som en förmån och är glada för att våra killar får växa upp i denna miljö.

Själv har jag idag planterat om några av gurk- och tomatplantorna i stora krukor i växthuset. Sedan har det inte blivit så mycket mer trädgård. Jag har i stället satsat på träning, läsning och trevligt umgänge med grannarna. Att sitta ute och njuta i vårsolen är ett måste!

Nu laddas det för några arbetsdagar igen, men snart stundar ytterligare en helg!

/Catarina

Dagens

• Doftolvonblommor på gång. I år kan jag räkna till åtta stycken! Då har den repat sig!
• Cleamtis Alpina knoppas. Väntar på de blåa klockorna.
• Friska, blanka och alldeles vårnya blad på honungsrosen.
• På mässan köpte jag tre sparrisplantor. Idag har de omsorgsfullt kommit i jorden. Ja, jag vet -det är ett tioårsprojekt. Minst.
• Lurade rabarber på väg upp. Så späda och ursprungsrosa.
• Körsbärsträdet knoppas. Min absoluta vårfavorit.
• Vitsippor från Rasta tittar fram. Hittade även en liten vitsippsgrupp bakom växthuset. Kanske att de trivs och sprider sig?
• Maffiga knoppar av bondpion. Snart i mörkt röda knytnävsstora blomställningar.

Har sått i grönsaksträdgården idag. Massor. Krattat slänten. Skolat plantor i växthuset. Rensat fröogräs i den gröna mattan. Och njutit. Så härligt ute idag!

/Catarina

Städdag

Idag har det varit städdag i vårt område. Vi har klippt sly, krattat och rensat ogräs. Gemensam fika och korvgrillning är också alltid trevligt, speciellt med sådana supergrannar som vi har.

Sedan eldade vi ris i tunnan och grävde om komposten. Ett ganska tungt arbete och lite inpyrd, det är nästan ofrånkomligt att bli. Det blåste en del och då får man ta det piano, även om man eldar i tunna. Elden flammar och det kan gå väldigt snabbt att något mer fjuttar på, om man inte är beredd.

Rosenbusken på framsidan fick sig därefter ett rejält klipp. De senaste dagarna har det hänt mycket i naturen. Björkarna har på ett kick fått musöron och då är det ju dags. Rosenklippardags. Min Prarie Dawn blommade fint förra året, men sedan blev den jätteskräpig och mycket kal nertill. Dessutom tycktes den vara drabbad av någon slags elak rosrost. Nu är busken ingen buske längre, men jag hoppas att den skjuter nya skott framöver och växer upp igen, till en betydligt mer tät och fin buske jämfört med innan.

Det har varit en varm och härlig vårdag och vi har varit ute precis hela dagen. Hoppas att långhelgen bjuder på fler dagar av samma sort!

/Catarina

Grönt!

Trenden är grön! Överallt kan man läsa att allt fler odlar. I morgontidningen finns bilagor, på nätet artiklar med tips och i TV och böcker lockar trendiga trädgårdsmästare med förföriska bilder och växter. Många verkar också ha upptäckt tjusningen med att odla sin trädgård och sedan äta upp den. Däribland jag själv. Förra säsongen var den första jag verkligen hade en ordentlig köksträdgård och den betalade sig många gånger om. Både i fägring och smak. Det är ju en ynnest att plocka färska primörer och sedan njuta av de aromrika grönsakerna.

Inför denna säsong finns förstås stora planer. Det som inte fungerade förra året tas bort, jag prövar nytt och utökar grödor som lyckades bra. På våren brukar jag ha svårt att hejda mig, då trädgårdshandeln utkommer med pinfärska odlingsböcker, men denna säsong har jag bara köpt en bok:

Grönt! av Karin Eliasson.

Den handlar just om den där tjusningen med grönsaker. Hon odlar främst i en trädgård i Spanien, men man får även följa med till svenska trädgårdar och lotter. Det är en bok i Alys Fowlers anda och då faller den ju mig på läppen. Lästips alltså, för den som står med grönsaksdrömmar!

/Catarina

Gödning

Äntligen har mina jätteverbena frön grott. I ärlighetens namn hade jag gett upp hoppet, men glassburken med frön fick stå kvar på fönsterbrädet. Tur var nog det, för vad är det inte som tittar upp i lådan? Några späda små skott minsann! Snart är det dags för skolning.

Idag har jag handlat ytterligare jord och gödsel. Denna gången satsade jag på kodynga. Det är ju en väldigt bra jordförbättrare. I planteringen på framsidan hann jag med att klippa perenner och gödsla. Sedan planterade jag en magnolia jag fick av Anna häromdagen. Nu hoppas jag att den tar sig. Om blomningen dyker upp nästa år, är jag mer än nöjd. Magnolior är ju skönheter av det stora slaget. Tusen tack, du schyssta kollega!

Mer än en timme, hann jag inte ägna åt trädgården idag, då det var fotbollsmatch på bortaplan, handling och tvätt på måste-schemat. I morgon roddar F med aktiviteter, så då kanske jag hinner lite mer. Om nu vädret behagar...
/Catarina

Pionfrossa

Idag var jag med Ryggskotten på mässan; Nordiska trädgårdar. Det var kul och inspirerande. Inte så många inspirationsträdgårdar dock, men desto mer sällskap och köptillfällen. Jag gjorde värsta pionfyndet! Köpte åtta plantor för 200kr! När jag kom hem, var jag förstås tvungen att snabbt plantera knölarna i lite jord. Nu kan jag riktigt visualisera min pionhäck!

En mässa väcker idéer och tankar. En het idé just nu, är att börja samla till en aurikelteater. Vilka skönheter! Dessutom lockas jag av den uppställda ordningen i en trappstegsvisning. Tål att funderas på, eller hur Anna?
/Catarina

Sträckläser

Det snöar igen. Dessutom går strömmen och denna gång gäller det inte bara vårt hus, utan hela området. I nästan två timmar är vi utan. Vad gör man då när man är van vid aktiviteter som är elberoende? Jo, tänder en brasa och läser vidare i boken, Niceville, som jag började med för några dagar sedan.

Sträckläser denna fascinerande historia om tre starka kvinnor i amerikanska södern på 60-talet. Att våga bryta mönster. Att våga trotsa societeten. Att stå upp för rättvisan och de mänskliga rättigheterna. Jag är som klistrad vid sidorna och bläddrar på i rask takt. Som tur är har jag några sidor kvar, av denna fantastiska läsupplevelse. Så är det alltid med en bra bok, man vill liksom inte att den ska ta slut någon gång. Men när den väl gör det, vet jag vad jag ska göra - se den filmatiserade varianten förstås!

/Catarina

Vårskötsel

Igår blåste det kallt och regnade. Trädgården fick inte så mycket som en minut. De skolade tomat- och gurkplantorna fann sig tillrätta i nya krukor inomhus.

Idag har jag varit nästan hela dagen i trädgården. På förmiddagen var det mulet och disigt, men inte kallt så jag stretade på. Det finns ju miljarder saker jag vill göra nu! Klippt perenner i planteringen mot planket hann jag med, städa i växthuset och gräva och flytta alla hysteriska koreanska anisisoper, som fullkomligt tagit över rondellplanteringen. Nu tänker jag mig en högrest häck av stekellockare i en odlingslåda vid lilla trädäcket. Det blir också en skön avskiljare mot grannen. I rondellen planterade jag bland annat skott från malva och martorn, som jag har haft i en låda i mitt omöjliga kaoshörn....

En tallrik fil med flingor och frukt utomhus, i lilla pergolan. Utan att frysa! En perfekt lunch för en, som inte kan slita sig från trädgården.

Ja, kaoshörnet var det, ja. Jag har funderat. Många gånger ska tilläggas, men det blir aldrig riktigt bra och jag vet varför. Som en hård kompakt massa har de gaddat ihop sig, myntans rötter. De finns överallt och kväver restan. Halva dagen ägnade jag mig åt att försöka utrota dessa. Troligtvis har jag inte lyckats, men ändå. Det måste bli bättre! Systematiskt har jag grävt och plockat ur alla rotstumpar, lagt i svarta plastsäckar som sedan ska förvisas till återvinningscentralen.

En planteringslåda plockade jag bort, för jag har andra planer nu. Detta är ju min örtagård och även om den just nu inte gör skäl för namnet, så finns det kanske potential trots allt.

Ser ni? Visst är det ett silverpäron? Just nu bara en röd pinne, men den ska förvandlas till min pärondröm. Jag har sökt i Zetas register och hittat min sort. I vår får det helt enkelt bli ett trevligt besök dit. I lådan ska jag fylla på med ytterligare jord(hur jag än bär mig åt måste jag alltid köpa mer jord och det trots att jag återanvänder ganska mycket från komposten) och tokplantera olika luktärtssorter. De kan sedan få välla upp mot yttersidan av köksträdgårdens nät. Vore inte det luvlä?

Det är många planer nu. Jag hoppas jag hinner förverkliga hälften.

/Catarina

Köksträdgården

I påskriset har vita körsbärsblommor slagit ut. Det är skirt och vackert!
I köksträdgården har jag börjat vårbruket, trots kyla och blåst. Rensat gamla stjälkar och fröställningar samt grävt om jorden. Vintersallaten som fortfarande är grön hade jag inte mage att ta bort, men den lär väl ryka snart, om den inte går att mumsa i sig.

Inspirerad av Alys, en av mina trädgårdsförebilder, hoppas jag på varmare väder i veckan, så att jag kan njuta av att vara ute i trädgården.
/Catarina

Påskafton

Traditionsenlig påsk i Roslagen. Soligt väder, men kyliga vindar. Vackert. Blåsippor niger i skogsbrynet och med värmeelement på, sover vi gott i kojan. Inte ett fiskhugg, trots en del tappra försök. Knytis på buffébordet, ger väldigt mätta magar och trevligt sällskap är lika med en mysig påskhelg.
/Catarina

Långfredag

Sovmorgon är berättigat, när vädret är vinterlikt en långfredagsmorgon. Påskriset har slagit ut, men det är precis så mycket vår vi får just nu. F och jag har löptränat tillsammans och det var riktigt trevligt. Sedan har vi handlat och städat. Vad snabbt och smidigt allting går när man hjälps åt! En riktigt lugn och skön långfredag. Till kvällen är lammsteken på gång och när D kommer hem från fotbollsträningen ska vi bara njuta av en familjekväll hemma.
/Catarina

Brasa

Idag snöar det igen. Då tullar vi på vedförrådet och tänder en värmande brasa.

/Catarina

Vårlyrik

Ja visst gör det ont när knoppar brister.

Varför skulle annars våren tveka?

Varför skulle all vår heta längtan

bindas i det frusna bitterbleka?

Jag har sett de torra fröna
gro till slut.
Jag har sett det ljusa gröna
vecklas ut.
(Karin Boye, Ja visst gör det ont och Jag vill möta...)

Syrén, doftolvon och snödroppe. Alla på G hemma i trädgården. April är här och snart exploderar det ljusa gröna. Fastän det är så svårt att tro.

/C