Äntligen hann vi med en helg i Roslagen! Igår var vädret soligt och härligt. Vi passade på att beskära pilen, som växt sig gigantisk och som på sommaren snor kvällssolen på altanen. L kommenterade lite uppgivet, att nu var kojan ingen hemlighet längre. Vi får väl se vad som händer i vår. Troligtvis massor av nya gröna skott, växande i raketfart. Allt ris blev en jättebrasa, som vi efter åtskilliga försök att få fjutt på, lyckades elda upp, i allafall nästan. Killarna körde fram och tillbaka med den omgjorda gamla sittgräsklipparen och F och jag släpade och drog ris ner till brasan. Mormor och morfar hjälpte också till.
Naturen sprudlade i härliga höstfärger, Disa sprang omkring och lekte på tomten och med värmeelement på, var det inga problem att övernatta i sommarhuset. Skaldjursfrossa till middag smakade förstås bättre än bäst. Jättehärligt att komma ifrån, ut på landet, en helg i vardagsstressen. Det enda som oroade var foten, uppsvullen och blå. Hoppas dock fortfarande bara på mjukdelsskador som självläker, men blir det inte bättre snart, kanske jag måste kolla upp det hela./Catarina
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar