I skuggplaneringen är det sedan ett par veckor tillbaka full fart. Först ut var ormögat jag fick från Catarina förra året. Några av dess vackra, blå blommor finns fortfarande kvar. Hostan har fått fart och skjuter upp nya blad över dagen och i den största syns nu ett par blomstänglar. Jakobs nycklar, också det en present från Catarina, har slagit ut och nu senast sökte sig den ljuvliga doften av liljekonvalj fram i skymningen. Åh, vilken härlig tid vi är inne i just nu!!
Snart är det juni och då börjar verkligen pelargontiden. Mina sticklingar jag köpte på mässan bjuder nu på blomster. Vit med oväntade rosaröda inslag är Sandown. Likt äppelblommor och rosknoppar blommar Appleblossom Rosebud, kanske min allra käraste favorit. Creamery, är en annan goding, svagt ljusgul-lime. Sedan Mårbacka förstås, den har jag många av.
På jobbet finns en återvinningsstation med kompost och sopsortering från skolans olika verksamheter. I behållaren för plåt hittade Anna och jag stora konservburkar från skolköket. Jag tog hem tre stycken, diskade ur dem, tog bort pappersetiketterna (det har varit majsburkar!) och slog med hjälp av en grov spik och hammare ut ett antal dräneringshål i burkarnas botten. Därefter fyllde jag dem med jord och planterade bl a taklök och lavendel.
Alpklematis är en fantastisk klättrare. Med ett översvallande blått flor kämpar den upp vid husknuten, trots att den egentligen inte har mycket att klättra på. En riktig spaljé måste nog fixas till nästa år!
I skuggan under rosenhagtornsträdet blommar just nu hasselörten Asarum. Blommorna är små och man behöver titta riktigt noga för att se hur söta de verkligen är.
Mitt växtstöd från Ryggskottens arbetsträff har nu fått sig en omgång svart lasyr. Ännu återstår det att bränna de delar som skall slås ner i jorden för att förhindra att de ruttnar.
Vi hann förstås göra en hel del mer bl a röja upp i ytterligare ogräsfyllda planteringar samt klippa buskar och växter som delvis dött under vintern. Vad kul det är att jobba flera tillsammans!
Anna och Catarina
I år ska jag försöka få innergården att förvandlas till en medelhavsträdgård. Pelargoner i terrakottakrukor, olivträd, lavendel citronträd och inte minst Afrikas blå lilja samsas på det lilla utrymmet. Där ska jag sitta under, förhoppningsvis, varma sommarkvällar och smutta limoncello och drömma mig bort till Italien!
Doftolvon på gång
Ljuvliga körsbärsblomster
Näpen tulpan 
Den varma soliga kvällen lockar ut mig och min kamera. Tänk att vintern redan kan kännas så avlägsen!
Under rosenhagtornsträdet, bakom fågelbadet i betong har jag grävt ner alla de påsk- och pingstliljor jag köpt för att ha som prynad i kruka de senaste åren. Nu när de blommar tillsammans med pärlhyacinter och lungört är det en vacker syn. Även i år har jag köpt några krukor med lökar som jag haft vid dörren, de ska jag snart fylla på med i vårrabatten.
Över långhelgen har vi varit i trevliga Roslagen. Barnen har cyklat, fiskat(dock inte ett hugg), hoppat studsmatta, lekt i trädkojan, busat med kusiner och hjälpt mormor och morfar med vårelden. F och jag har byggt klart allt utvändigt på sommarhuset. Vi har snickrat vindskivor och hängrännsplankor, fixat tätband och skruvat fast taknock och vattplåt. Sedan har vi monterat ihop hängrännor och stuprör och skruvat upp allt på plats. Någon snitsig plåtslagare lär jag nog aldrig bli. Att klippa och såga i plåt är inte det lättaste! När allt utvändigt var klart band vi en krans och hängde upp i nock på framsidan och firade taklagsfest med härlig skaldjursbuffé.
Trots förra årets rejäla utrensning i planteringen på framsidan, frodas nu ett hav av kungsängsliljor. De nickande, rutiga skönheterna kan jag inte få för många av!
Sedan de första små rabarberknopparna visade sig har de fått växa i mörker under en plastkruka. För ett par dagar sedan var det dags för första skörden.
Fröogräset ska tas tidigt. Alla små odågor till maskrosor och groblad i gräsmattan är nu puts väck (iallafall ett tag, det lär väl blåsa in en del frön...). Att räfsan slet upp lite mossa gör ju ingenting heller.
/Catarina
I körsbärsträdets sprängfyllda blomknopp bor en längtan. Den laddar energi, gungandes lätt på grenen i vinden. Dröjer, väntar, än en stund, tills den överträffar sig själv i sitt snövita bladverk.
Fem dagar tidigare än förra året såg jag idag de två första små sparrisarna! Med lite tur blir det en skörd som räcker till middag för två.
Ett litet lyckorus känner jag när jag ser vad som tittar upp i planteringen på framsidan. Mammas krolliljor lever! Dessutom tror jag att förra årets två stjälkar ser ut att bli minst dubbelt så många i år. Det kommer flera med andra ord. Tänk om de trivs?!!
L:s förskolegrupp spelar om några veckor upp en sommarteater på stora scenen i biblioteket. Till teatern vill pedagogerna på förskolan att de barn som har, tar med sig en Emil-mössa, en mjukishund och en käpphäst.
Den gillar att prassla runt bland de torra löven under altanen. En lös planka fungerar som dörr.
En skön sovstund i solen är inte heller så dumt efter en lång och kall vinter!
Skogen är nu alldeles full av vitsippor. Det är svårt att låta bli att plocka en bukett eller två!
Nu är det hög tid att klippa rosorna. Dessvärre tror jag att båda mina vita klätterrosor har dött i vinter. Jag har iallafall klippt ner dem och ska vänta några veckor för att se om de kommer igen, innan jag gräver upp dem. Dock kan jag inte se en minsta tillstymmelse till svällda ögon och veden är mörk och torr. Om de har dött vet jag precis vilka två sorter som ska ersätta dem. Då blir det en Madame Plantier och en Madame Isaac Periere. Jag trånar också efter en Madame Boll. En Madame av något slag, det finns så många vackra!
