Från fönstret i personalrummet (det ovanför altantaket!) har man bra koll på skolgården. På lunchen idag upptäcker Anna flocken av sidensvansar som sitter som ett femtiotal svarta prickar i buskaget vid parkeringen. Vi hinner en snabb promenad innan lektionerna börjar igen.
Nästan framme smyger vi med långsamma steg i snön. Det går inte så bra, det knarrar under fötterna och våra svarta vinterjackor är inte direkt osynliga i allt det vita.
Lurar en fara? Sidensvansar chansar inte i onödan.
Bäst att placera sig säkrare. Högt uppe i den ståtliga hängbjörkens rimfrostindränkta krona kommer inga nyfikna och svartklädda figurer nära.
Nej, de får skynda in för att hinna i tid till nästa lektion....Just nu är naturen underbart vacker. Synd att det alltid är mörkt när man kommer hem!
//Catarina
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar