På trädgårdsutflykt med linbana

Under jul och nyårshelgen besökte vi för första gången Madeira. Som nästan alla andra som turistar på den lilla ön, bodde vi strax väster om huvudstaden Funchals centrum. 

Första hela dagen på semestern passade vi på att besöka en av alla de trädgårdar som gjort ön känd. 

Dagen började med att vi tog linbanan nerifrån Funchals centrum, upp till Monte.

 Linbanan gled fram över taken i den tätbebyggda staden. Höjdskillnaderna i staden, och på resten av ön, är oerhörda. På bara några hundra meter kommer man högt, högt över vattnet!

 Monte Palace gardens var till en början något av en besvikelse. En djup ravin med massor av exotiska träd. Många asiatiska inslag prydde allt det gröna, men var fanns blommorna?

 Runt omkring i trädgården stod mängder av enorma terrakottakrus. Oerhört imponerande i storlek och skönhet. Tänk om det gick att ta med ett sådant hem!

Nere i botten av trädgården låg det stora huset, en gång för länge sedan ett hotell för de rika turister som vallfärdade till ön. Uppe i Monte fann de en tillflykt då sommarvärmen blev för besvärande nere i stan.
Hotellets terass bjöd på en underbar vy ner över bukten. Terassen och trädgården runt huset hade en väldigt italiensk känsla.

 Den italienska känslan fortsatte bakom huset där en vacker vattenträdgård bredde ut sig. Här någonstans började min inledande besvikelse med trädgårdens brist på blomsterplanteringar att avta något.

 Under vår klättring tillbaka upp för berget hamnade vi plötsligt i ett hav med blad från Afrikas blå lilja. Tänk om de varit i blom! Senare under veckan, då vi körde med hyrbil runt ön, skulle jag förstå att dessa blommor växer överallt på ön, nästan som ogräs. En plats där Afrikas blå lilja är ett ogräs måste ju vara bra nära paradiset!

I Monte ligger också denna svartvita kyrka, som är ett riktigt landmärke. Här bjuds man på ännu en makalös vy ner över staden där under. Vi tog en tur in i kyrkan, men kunde inte ta några foton där inne.  Som på så många andra platser vi besökte fanns det där inne en julkrubba. Runt krubban stod mängder av de ljuvligaste orkidéer som utsmyckning. Mycket vackert!

- Släde, ni måste åka släde! Det rådet fick vi innan vår resa från flera veteraner på ön.  Sagt och gjort! Just nedanför kyrkan i Monte väntade träslädar med stiliga förare i hatt på att föra intet ont anande turister i hisnande fart ned för branta gator i korgslädar. Självaste Hemingway sägs ha funnit nedfärden nervkittlande.

Färden går ned för branta backar där bilar står parkerade längs sidorna och det ibland kommer mötande trafik. Det var inte läskigt, snarare kändes det som ett ganska behagligt sätt att färdas.

Väl nere vid slädarnas slutstation återstod det en ganska lång promenad tillbaka ner till Funchals centrum. Vi gick där i nedförsbacken och tittade på hus, fallfärdiga, jättefina och allt där emellan.
En mycket trevlig fösta dag på semestern!

/Anna